Pedro Almodovar



Jag älskar allt som Pedro har gjort, med en liten skillnad i två filmer, Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott och Allt om min mamma som jag anser inte är in närheten av det bästa han gjort. Men det var ju med den första han slog igenom och den andra han fick en Oscar (han fick någon till för något manus, så den har jag faktiskt inte sett) för.

Men vad är det som är så fantastiskt med Pedro? Jo han har förmågan att berätta en historia som du aldrig trodde du skulle få se. Fôrvecklingar du aldrig trodde skulle ske. Personer som för honom finns, som du inte trodde fanns.

I hans filmer är passionen lika nära som imman när du duschat varmt. Homosexuella, horor, tjuvar, banditer, normala, släktingar alla får komma till tals och man får följa dem, helt rakt uppochner.

När jag ser hans filmer talar han direkt till mig, jag får inblick och jag anser att allt han beskriver är fullständigt normalt.

Bäst anser jag är "Bind mig, älska mig", den film som Antonio Banderas slog igenom i, fullt förståeligt i alla fall när det kommer till den kvinnliga delen av publiken. en ung Antonio ska få en kvinna att bli förälskad i honom och man får se en ung Antonio i bar överkropp i allt för många minuter om man är homofob.

"Höga klackar" har jag redan nämt i en tidigare blogg, men sexscenen inne i logen till den transvetiska stjärnan med huvudpersonen är ... ja... världens bästa sexscen... när han lyfter upp henne i taket, så hon får hänga i rören och placerar sitt huvud mellan hennes ben... borde vara en scen man visade på sexuallundervisningen...

"Kika"... underbar historia om "Kika" som har en bondage-uppsättning hon åker omkring på marknader och annat med. Har du sett den så vet du hur kul "TV-shows-scenen" är. OM du inte sett den så säger jag inte mer.

Du, som kan din Almodovar, ser ju direkt att dessa filmer gjordes under en speciell period. Men detta är mina favoriter och som jag se hur många gånger som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0