Yksi - så nära får ingen gå...

Många har undrat hur det ser ut hos oss på kontoret, man förstår ju det när det enda fönster mot världen vi har, är yksi.blogg.se. På Yksi kontoret så är vi flera som arbetar, många möten och samtal sker mellan arbetarna som får yksi.blogg.se att fyllas med alltifrån geniala pamfletter till fullkomligt värdelöst dravel om känslor, minnen och musik.

Så varsågod, vi öppnar nu fönstret så du kan se in...



Vi börjar med omgivningen. Kontoret ligger nära havet och vi tar båt eller kanot till jobbet. Bra för att det är sällan promillekontroll på havet. Dessutom ligger det utanför alla landsgränser och därför kan vi alla handla hundfritt på väg till jobbet.



Här ser ni Josefin och Arvid som jobbar med framtid. Klockorna på golvet går alltså en timme för fort, de jobbar i en annan tidszon, future som vi kallar det. En gång ställde vi tillbaka dem 2 timmar... Gud vad Arvid blev förbannad, hela dagen hade han jobbar i historien, men mest förbannad blev han ju för att fick inte betalt den dagen.



Här har ni Inga, hon är vår alltiallo. Hon jobbade på resebyrå innan, hon använder fortfarande scarf, för att hon tycker det känns som hon är på väg då. Jag tror att någon har kissat i hennes gen-pool, för hon verkar inte klok någonstans. Jag tror hon knarkar (tack Dilbert)!



Connys arbetsplats, vi har aldrig sett honom, ingen vet hur han ser ut och vi har aldrig fått något material av honom. En gång hittade vi ett gem på golvet här inne, så någon har i alla fall varit här.




Den här bilden har inget med vårt kontor att göra, men eftersom inget kan rädda en dålig film såsom en omotiverad tutt-scen, så tänkte jag se om samma sak kan fungera i en blogg.



Lisbet (ståendes) mimade fram Leo Tolsojs "Historien om en häst", gud så bra det var... Eva Braun (kvinnan i rött) är vår avdelningschef. Hon införde tidigt bruna kläder till barnen, smart så ser ingen skillnad på rik och fattig. Sedan ville hon för arbetslustens skull sätt upp en grind där texten skulle vara Arbeit macht Frei, men jag ansåg det passade bättre med Carpe Diem... så vi enades om "En bild säger mer än 1000 ord"...



Mona och Kerstin är våra fackliga representanter, Mona är mest känd för att ha runkat av en Elviskopia i baksätet på en taxi i Las Vegas.Kerstin är oskuld, el-allergiker och har en sommarstuga utanför Enköping. Här är de på väg till Allsång på Skansen.



På firmafesten kom Bingo lookaliken Rene och hans partajarbröder. och systrar. Dom slog klackarna i taket till minst 23.00, sedan drog de vidare till Blå Hatt i Spånga. Rene har tydligen nästan varit med i Robinsson och har suttit i publiken till Cafe Sundsvall. Så det blev lite flärd på festen...



Samma kväll kom en båt med flyktingar, de frågade om det var "Amerikat" och jag sa ja. De har nu bott här på kontoret i 3 månader och de är jättelyckliga över att ha kommit till ett fritt land. Så nu firar vi 4:juli ganska ofta. Å Jag? Jag är bara lycklig...