Yksi - så nära får ingen gå...

När jag var liten, bodde jag mycket hos mina morföräldrar. Man kan väl säga att det var dem som uppfostrade mig. Länge så såg jag min morfar som far, när någon nämnde ordet far eller pappa, så var det honom jag såg framför mig. I alla fall min morfar var född 1916, och som minsteman av 13 syskon fick han göra mycket saker tidigt. Han började röka pipa när han var 13, körde brödbilen ifrån Norrtälje till Stockholm varje dag, från han var 14 år, och det var ju innan det var asfalt och så, jag kan tänka mig att det tog ett par timmar. Sillbullar var vardagsmat och alla barn fick en sup till maten i och med de var 10, för att dämpa hungern. Åt man inte upp sina sillbulllar, så åkte de in i skafferiet och fram igen till frukost.

Så visst var det bättre förr...