Yksi - så nära får ingen gå...

Då är det dags att haka på trenden om skriva om kläder på bloggen. Kan erkänna att jag känner mig lite utanför när det gäller detta ämne. Men har nu ägnat ett minuter att surfa runt bland de så kallade modebloggarna och vad det handlar om är att se bra ut på bild, ni vet det där facebooks kortet med huvet lätt på sne och i halvprofil se in i kamran... Sedan gärna någon modetidning i bakgrunden och/eller en märkesväska, gärna något märke som det syns från 10 mil vad det är. 

Eftersom jag anser att jag har utseendet emot mig blir det inga sådana bilder ifrån utan däremot vad jag kommer att ha på mig ikväll och hur jag tänkt. Till att börja med så tänkte jag när jag stod inför min enormt stora garderob av kläder ifrån hela världen att, var fan börjar jag. Jo sockar såklart... efter ett rivande av 37 par sockar så kom jag fram till dessa:




Sedan är jag ju vida berömd för mina accessoarer, så livrem blir ju ett svårt val, men eftersom sockarna är svarta och alla de livremmar jag har är i svart läder får det ju blir svart. Jag valde detta:




Sedan gäller det ju att försöka matcha till det med något på överkroppen och där finns det ju mängder med misstag man kan göra, tydligen. Jag blundar och tar fram en t-shirt ur mitt digra bibliotek av överkroppsplagg, and the winner is:




Då har vi kommit till nederdelen av kroppen och här finns ett digert., men intressant, hav av möjligheter. Svarta eller blå, svarta eller blå. Valet blir ju inte svårt eftersom jag vet att svart never goes out style. So black it is, eller rygg i svart som AC/DC sjöng:



Dock så uppstod ett problem här nu, nitbälte eller döskalle...? Svårt val, men nitbälte it is.

Så då var man redo för ett cocktailparty som heter duga, eller en god middag, med goda vänner och bra mat. OCH jag vet garanterat att det blir ett litet glas Single Malt....